Alltså livet

Jag är less på tillvaron, så less att jag börjar bli en dryg person som ifrågasätter onödiga saker bara för att få lite spänning i mitt liv. Så vill jag inte vara. Men jag är less på Umeå, min fina lilla hemstad ger mig ingenting just nu förutom familj och vänner men jag känner mig -100% sugen på att börja söka nytt jobb IGEN här. Jag vet ju redan vad utbudet för en gymnasieutbildad 23åring ger mig här i både jobb och plugg-väg och hittills har ingenting lockat mig så varför skulle jag helt plötsligt hitta meningen med mitt liv just här just nu!? Får liksom inte ihop det. Känns som helgerna också bara är samma samma, älskar alla vänner men det står still där också, vi gör bara samma saker i samma stad som satsade miljoner på ett kulturhuvudstadsår som nu är slut. Måste här ifrån, för allas skull! Dras till Göteborg, det finns mer möjligheter där, tror Marcus börjar bli mer taggad och förhoppningsvis sker förändringar till hösten! 

Ikväll ska vi dock göra nåt vi aldrig gjort förut i Umeå, nämligen se skräckfilm på bio, nya Insidious. Jag kommer dö!!! Hejdå!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0