´

Jag hade saker jag skulle säga men glömde bort vad det var. Det handlade iallfall något om att jag är sjukt patetisk men att jag på ett sätt är tillåten att vara det vilket är väldigt förvirrande. Mitt patetiska jag kom fram ikväll och beslöt mig att ta till min smått efterblivna Norreturre till vän:

Jag: Var tog du vägen?
Han: va?
Jag: du försvann
Han: aaha, vet ikke

Detta är en del av vårt frukansvärt givande samtal. Dock sa han även att vi kan flytta ihop efter sommaren men då blev jag rädd och insåg än en gång vad jag håller på med. Patetiska människa. Men vad ska man göra? Dags att "skalla kudden" som alla coola människor kallar det nu för tiden, själva föredrar jag ordet sova. Godnatt