Det glömmts ett hjärta kvar i frosten

Igår när jag trodde att kvällen va slut startades ett 1,5h samtal med jesper på telefon, så min tidiga kväll gick lite åt pipsvängen. Men jag mådde alldels utmärkt ändå tills jag klev ut genom dörren....
Denna kyla.... jag finner typ inga ord för den. Bara så galet kallt att jag inte ens klarade vägen hem från stan utan att mellanlanda på Ica-nånting för att inte frysa bort helt. Trots att jag frusit heela dagen så har vi hunnit vara med om en engelskman som kom och snackade i 60min. Han fick mig att inse lite grejer. För det första så har jag inget liv vilket jag borde skaffa mig. För det andra så insåg jag att det är nu vi har hela livet framför oss och borde just nu ha "the time of our lives" och borde därför ta att våga lite, leva lite!!! Och för det tredje så vet jag inte riktigt, men jag ska också skaffa mig pengar och resa all världens väg. Men det är när jag blir stor. Jag har nu bara 3 dagar kvar på mitt lilla 16åriga liv och dom har jag redan planerat att leva fullt ut. Är bokad heela helgen. Toppen! Idag slutade vi 12.00 för första gången och kommer göra det varje torsdag restev av terminen. Så jag och Amanda firade med en iskall tur till gymmet och sen en och en halv iskall timme på Café station. Sen for jag hem och frös ihjäl under en filt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0