´

Nu har jag levt  alla dagar som sommrlovet 2008 hade att bjuda på och jag vet, för jag kommer ihåg, att jag hela tiden varit medveten om vad jag hade och fösökt göra det bästa av varenda sekund.
Men ändå så känns det som om hela lovet försvann på en sekund och jag saknar redan precis Allt. Varenda vecka, varenda dag, varenda timme, osv. Fast än förstår jag nog egentligen ingenting jämfört med vad jag kommer göra om nån vecka, eller några dagar. Och vi kommer aaldrig aaldrig igen att gå i samma klass...vi är ju...syjuntan, det är ju så det ska vara, 24/7 liksom... inte nåt en gång i veckan tjaffs...men men, det är så det är så det är bara för mig att inse fakta.